Om att tappa bort sig i prestation

När checkade du senast in med dig själv kring din relation till arbete och prestation?
I en tid där ”vara driven”, ”ta ansvar” och ”prestera på topp” ofta hyllas som normer, kan det vara svårt att se när vi passerar gränsen – från engagemang till beroende.

När engagemang blir något annat

Att vara engagerad, kreativ och passionerad i sitt arbete är fantastiskt. Men engagemanget kan också glida över i något mer destruktivt.
För var går egentligen gränsen mellan att vara motiverad och att vara beroende?

På Konciensia vet vi att den gränsen kan vara tunn – och att det är lätt att hamna på fel sida utan att riktigt märka det.
Vi hjälper både individer och organisationer att hitta tillbaka till en hållbar vardag där prestation inte sker på bekostnad av hälsa och relationer.

När prestation värderas högre än relation

En arbetsplats där prestation alltid kommer först kan till en början se framgångsrik ut. Men under ytan händer något:

• Motivationen sjunker
• Personalen slutar vara kreativa
• Sjukfrånvaron ökar
• Omsättningen av personal skjuter i höjden

När människor inte mår bra, mår inte företaget bra.
Och där prestation får stå över relation – där tappar man kraften som egentligen skapar lönsamhet.

Relationer är vägen till hållbar lönsamhet

Att investera i relationer internt är inte ”mjuka frågor”.
Det är affärskritiskt.

Starka relationer skapar trygghet, tydlighet och engagemang – och det är i den miljön som människor växer och organisationer blomstrar.
Det är också så man undviker den traditionella prestationsfällan.

Vill ni veta hur ni kan bygga en arbetsplats som både mår bra och presterar bra?
Hör av er så berättar vi mer.

🎧 Lyssna på vår podcast – Self Investigators

Klicka dig vidare via bilden ovan och lyssna på vårt senaste avsnitt:
”Lyckad och olycklig? Kan man bli beroende av arbete och prestation?”

Fredrik Wretman säger det väl:

”Beroende är ett beteende som på kort sikt ger oss en tillfredsställelse, glädje eller lättnad – men som på lång sikt gör oss illa. Det skadar oss, våra relationer och vår hälsa. Men vi har ett begär till det och trots att vi vet att det skadar oss återvänder vi till beteendet om och om igen.”