Huset
Grunden/Huset är byggt av virke som överlever vilken era som helst, den kommer aldrig tappa i stabilitet. Trots tuffa förhållanden och vindar av frågor och tvivel. Med en grund byggd av medkänsla, trygghet och autenticitet kan inget rucka på grunden. Den kommer alltid stå kvar.
”Först tänkte jag att du provocerade mig, när du speglade vad jag sa, vände på det – frågade om det bara gällde mig och ingen annan? Du backade inte, du frågade igen, igen och igen. Du lät mig inte gömma mig för mig själv. Nu vågar jag möta mig – när du är med.”
Vi kommer aldrig möta dig med en agenda, det finns ingen checklista att bocka av, inte ens en tanke om vart samtalet ska leda. Om det fyller en funktion för dig att ha en agenda, kommer vi i trygghet fråga vad det gör för dig. Vem du är när det är viktigt, och också vem du skulle vara om det inte fick vara viktigt. Du visar alltid vägen, vi följer dig vart du än går. Om det känns långt bort, så är det långt bort vi ska gå.
COMPASSSIONATE INQURY (innerlig förundran)
Compassionate Inquiry är ett psykoterapeutiskt förhållningssätt som utvecklats av den världsledande experten på anknytning, trauma och beroende, Dr. Gabor Maté. Vi, Sofie och Fredrik, är båda utbildade inom Compassionate Inquiry. För oss är det inte bara ett förhållningssätt i vårt arbete, utan ett sätt att leva.
Vi har valt att kalla Compassionate Inquiry för Innerlig förundran. Det är så vi möter alla våra klienter och kunder, det är också det vi vägleder våra kunder och klienter till.
Vi har många års erfarenhet av klientnära arbete samt även operativt och strategiskt ledarskap.
All den kunskap och det resultat som kommit ur detta arbete visar med all tydlighet att om inte den innerliga förundran finns där, är effekten kortvarig eller till och med obefintlig. Kort och gott, vi tar dig dit du behöver – för att bli medveten.
HUSET
Grunden/Huset är byggt av virke som överlever vilken era som helst, den kommer aldrig tappa i stabilitet. Trots tuffa förhållanden och vindar av frågor och tvivel. Med en grund byggd av medkänsla, trygghet och autenticitet kan inget rucka på grunden. Den kommer alltid stå kvar.
Vi kommer aldrig möta dig med en agenda, det finns ingen checklista att bocka av, inte ens en tanke om vart samtalet ska leda. Om det fyller en funktion för dig att ha en agenda, kommer vi i trygghet fråga vad det gör för dig. Vem du är när det är viktigt, och också vem du skulle vara om det inte fick vara viktigt. Du visar alltid vägen, vi följer dig vart du än går. Om det känns långt bort, så är det långt bort vi ska gå.
”Först tänkte jag att du provocerade mig, när du speglade vad jag sa, vände på det – frågade om det bara gällde mig och ingen annan? Du backade inte, du frågade igen, igen och igen. Du lät mig inte gömma mig för mig själv. Nu vågar jag möta mig – när du är med.”
COMPASSSIONATE INQURY (innerlig förundran)
Compassionate Inquiry är ett psykoterapeutiskt förhållningssätt som utvecklats av den världsledande experten på anknytning, trauma och beroende, Dr. Gabor Maté. Vi, Sofie och Fredrik, är båda utbildade inom Compassionate Inquiry. För oss är det inte bara ett förhållningssätt i vårt arbete, utan ett sätt att leva.
Vi har valt att kalla Compassionate Inquiry för Innerlig förundran. Det är så vi möter alla våra klienter och kunder, det är också det vi vägleder våra kunder och klienter till.
Vi har många års erfarenhet av klientnära arbete samt även operativt och strategiskt ledarskap.
All den kunskap och det resultat som kommit ur detta arbete visar med all tydlighet att om inte den innerliga förundran finns där, är effekten kortvarig eller till och med obefintlig. Kort och gott, vi tar dig dit du behöver – för att bli medveten.
RUMMEN
Rummen kommer betyda olika saker för alla som går in, besöken kommer vara olika långa och sätta gång olika saker inom oss. Hur kommer det sig? Jo, vi bär alla på olika historier, olika antaganden om oss själva och världen och dessutom olika mål om vad som ska bli. Det fina med det, är att vi är alla ok. Varje rum genomsyras av medkänsla, vi lovar dig inget mindre än det – alltid.
”Du kan nämna vilken känsla som helst, och veta att jag aldrig känt den. Det enda min kropp känner till är smärta. Men när du guidade mig till nuet, innan sessionen startade, kände jag hur jag blev varm i händerna. Jag har aldrig känt värme i mina händer förut, någonsin.”
Vi kommer aldrig styra dig till ett rum och därmed aldrig en teori eller en metod. Vårt hantverk handlar om att tona in och möta dig där du är. Vi kommer inte förklara varför du mår som du mår, eller beter dig som du gör. Det är inte på riktig för oss. På riktigt för oss är när du hittar svaren inom dig, som för dig gör det förståeligt. Att tillåta sig att se sanningen – och hitta din väg kräver medkänsla, autenticitet och trygghet – det är vår del.
RUMMEN
Rummen kommer betyda olika saker för alla som går in, besöken kommer vara olika långa och sätta gång olika saker inom oss. Hur kommer det sig? Jo, vi bär alla på olika historier, olika antaganden om oss själva och världen och dessutom olika mål om vad som ska bli. Det fina med det, är att vi är alla ok. Varje rum genomsyras av medkänsla, vi lovar dig inget mindre än det – alltid.
Vi kommer aldrig styra dig till ett rum och därmed aldrig en teori eller en metod. Vårt hantverk handlar om att tona in och möta dig där du är. Vi kommer inte förklara varför du mår som du mår, eller beter dig som du gör. Det är inte på riktig för oss. På riktigt för oss är när du hittar svaren inom dig, som för dig gör det förståeligt. Att tillåta sig att se sanningen – och hitta din väg kräver medkänsla, autenticitet och trygghet – det är vår del.
”Du kan nämna vilken känsla som helst, och veta att jag aldrig känt den. Det enda min kropp känner till är smärta. Men när du guidade mig till nuet, innan sessionen startade, kände jag hur jag blev varm i händerna. Jag har aldrig känt värme i mina händer förut, någonsin.”
ANKYTNINGSTEORI
Behovet av trygghet
Det finns ett behov som trumfar alla andra. Behovet av koppling till en trygg anknytningsperson. Låt oss spola tillbaka bandet i evolutionen till när människan levde på savannen och klättrade i träd som skydd från farliga djur.
Ungen i tryggt förvar på mammans bröst eller rygg. Att förlora den tryggheten innebar då – och också nu – omedelbar livsfara.
Evolutionen
Mentalt har det inte hänt så mycket med oss sedan dess, som man skulle kunna tro. Våra reaktioner när vi separeras från vår anknytning är desamma. Därmed kommer vår anknytning till våra föräldrar (eller andra anknytningspersoner) ligga till grund för hur vi sedan skapar relationer med andra människor. Liksom hur vi lär oss förstå oss själva.
Villkorslös trygghet
Förälderns viktigaste uppgift är att skydda barnet från yttre fara. Och därigenom skapa trygghet. Det är också viktigt att barnet förstår sig själv i relation till omvärlden. Vilka känslor finns? Hur känns de känslorna?
Med stöd av en trygg vuxen kan möta barnet möta alla slags känslor och vara trygg i att dessa känslor inte är livshotande, utan att känslor avtar – och kommer tillbaka – och att det är OK.
Om ett barn inte möter en trygg förälder, med förmågan att trygga barnets externa och interna värld, kommer barnet att anpassa sig själv i förhållande till sin omgivning Anpassning i form av strategier för att inte hota den livsviktiga anknytningen.
Mönster för anknytning
Dessa strategier blir sedan mönster inom oss som vi bär med oss genom livet. Anknytning är i sig inte en diagnos, men i studier har man kunnat visa att 80 procent av de som söker hjälp för psykisk ohälsa också har en otrygg anknytning.
Beroende på vilket typ av omsorg vi fick som barn kan vi se olika mönster i hur vi knyter an till andra människor och oss själva. Dessa mönster kommer påverka vår förmåga att ge omsorg, trygghet och kärlek till våra barn.
Det finns 4 olika anknytningsmönster inom anknytningsteorin
• Trygg anknytning
• Otrygg ambivalent anknytning
• Otrygg undvikande anknytning
• Desorienterad anknytning
Trygg anknytning
Barnet kan lita på omgivningens reaktion när det gråter, är hungrigt, behöver en ny blöja. Barnet kommer söka kontakt med föräldern när det är oroligt, för att lugnas och för att våga utforska omvärlden med vetskap om att föräldern finns där när barnet behöver trygghet.
Otrygg ambivalent anknytning
Barnet litar inte på att föräldern ger det som den behöver varje gång. Ibland ger föräldern trygghet, ibland inte. Barnet uppfattas ofta som oroligt, och närvaron av föräldern påverkar inte oron. Barnet söker trygghet hos föräldern, men blir inte lugn utan är rädd för att utforska omgivningen.
Otrygg undvikande anknytning
Motsatsen till ambivalent. Barnet hyperaktiverar sitt utforskande av omgivningen snarare än att söka närhet/trygghet hos föräldern. Barnet trycker undan känslor och fokuserar på omvärlden.
Desorganiserad anknytning
Ett samtidigt undvikande och närmande, här är själva anknytningspersonen upphovet till barnets rädsla, både närvaron och frånvaron av föräldern skrämmer barnet. Ofta länkat till trauma hos föräldern. ”En rädsla utan slut”.
I vårt arbete använder vi oss av anknytningsteorin som grund. Alltid med nyfikenhet och medkänsla.
THE WORK – TANKENS KRAFT
Vilka tankar styr ditt liv, kan du vara 100 procent säker på att de är sanna?
En tanke kan göra dig illa först när du tror på den. Om tanken inte är sann för dig, har den heller ingen kraft över dig. Fundera över vilka tankar du har. Undersök därefter tanken.
Vem är du när du tror på tanken? Vem skulle du vara utan tanken? Kan du vara 100 procent säker på att tanken är sann? Om inte, finns det goda skäl att släppa tanken! Vi inspireras av ”The Work” av Byron Katie för att kunna älska det som är, befriade från tankar som begränsar oss och vårt liv.
IFS – INTERNALL FAMILY SYSTEM
Internal Family system (IFS) är en terapeutisk metod som tar ett systemteoretiskt avstamp i sin beskrivning av att vi människor består av olika delar. Vi har delar som förvaltar vår vardag, får livet att gå ihop och som reagerar starkt på fara och rädsla. Vi har delar som har i uppgift att skydda oss och delar som bär på våra inre sår vi fått genom livet.
Inom detta inre system finns vårt Själv, den autentiska delen av oss. Att betrakta sig själv i olika delar, med olika roller, är frigörande och kan med medkännande lösa upp traumatiska upplevelser inom oss. Så att vi kan reagera i nuet – utan att vara påverkad av vår historia.
Syftet med IFS är att lyfta bördan från alla delar inom ditt inre system, upptäcka värdet av alla delar och låta Självet få en större plats.
TRANSAKTIONSANALYS
En Ego-tillståndsteori
Transaktionsanalys (TA), är en personlighetsteori och en systematisk psykoterapi för personlig utveckling och personlig förändring. Enligt transaktionsanalysen är människan en mångfacetterad person, med en unik förmåga att iaktta sig själv, reflektera och göra självständiga val. Därmed också möjlighet att medvetet förändras – om hon vill.
Transaktionsanalys hjälper oss att förklara och förstå hur vi idag fungerar, känner och beter oss utifrån den uppväxt och det liv vi lever. Enligt transaktionsanalysen har vi tre olika egotillstånd: föräldrajaget, vuxenjaget och barnjaget.
I Föräldrajaget agerar vi utifrån de inlärda mönster vi lärt oss som barn. Det som är rätt eller fel. Vuxenjaget är det mest rationella och realistiska tillståndet. Här tänker och resonerar vi på ett realistiskt sätt. Beslut fattas ”förnuftigt”, utan att vi låter oss påverkas av våra känslor. I Barnjaget tar vi fram våra drömmar, är spontana, kreativa och entusiastiska. Vi fattar beslut impulsivt.
Dessa tre egotillstånd har präglats av den anknytning och omsorg vi fått som barn. De har bundit oss vid ett slags inre livsmanuskript. Oftast har vi alla dessa tre tillstånd inom oss och växlar mellan dem beroende på hur vi mår, vilken situation vi befinner oss och hur vi blir bemötta.
Med hjälp av transaktionsanalys kan vi medvetandegöra vårt livsmanuskript. Förstå vårt beteende. Och hur vi kommunicerar, genom såväl ord, kroppsspråk, attityd som känslor.
Bland psykologiska skolor är transaktionsanalysen unik i sitt teoretiska djup och sitt breda urval av tillämpningsområden. Det kan användas inte bara till personlig utveckling, utan även utveckling av relationer, självledarskap och ledarskap.
Med hjälp av transaktionsanalys kan vi förstå i vilket jag-tillstånd vi svarar an i en dialog och hur det påverkar utgången av samtalet. Om du som ledare alltid pratar med dina medarbetare utifrån ett auktoritativt föräldra-jag svarar medarbetaren ofta från sitt trotsiga barn-jag. Om vi i stället lyfter dialogen till vuxen-karaktär, där du som ledare samtalar utifrån ditt vuxen-jag, är sannolikheten större att medarbetaren svarar från sitt vuxen-jag.
Här kan transaktionsanalysen hjälpa oss att förstå vad det är som triggar oss i olika situationer; vad är det som gör att jag faller ner i mitt trotsiga barn-jag? Vilken känsla finns inom mig och när var första gången i livet jag kände på det sättet?
POLYVAGAL TEORI
Vårt autonoma nervsystem styr våra ”automatiska fysiologiska reaktioner” och genom det ger vår hjärna information om vår upplevda trygghet. Vårt autonoma nervsystem har tre lägen; Ventrala vagus, Sympatiska vagus och Dorsla vagus, därav namnet Polyvagal teori.
Ventral är det läge där vi upplever trygghet och förmågan till socialt samspel. Sympatiska är det läge där vi upplever mobilisering och fara, fäkta eller fly. Dorsal är det läge där faran upplevs så stor att vi stänger ner – och av – våra reaktioner som en överlevnadsinstinkt.
Med ett väl fungerande autonomt nervsystem har vi förmågan att skifta mellan de olika lägena och sammanblanda dem. Vi kan vara trygga samtidigt som vi aktiverar oss. Och vi kan vi känna oss lugna när vi slappnar av. Vid hög stress, omsorgsvikt under uppväxt eller trauma, slås den funktionen delvis ut. Då feltolkar vi omedvetet situationer som fara/stressande fast det inte är realistiskt. Att medvetandegöra dig om ditt autonoma nervsystem och hitta vägar hem till Ventrala vagus gör att du upplever mer trygghet inom dig och kan fatta rätt beslut, vid rätt tidpunkt i livet.
ACE – Adverse Childhood Experience
ACE-studien publicerades för 20 år sedan. Det är en studie som visar att personer som varit med om påfrestande upplevelse eller kränkningar i barndomen löper större risk att få problem med alkohol, droger, arbetslöshet, rökning, brist på motion, fetma, diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom, stroke, depression och suicidförsök.
För 20 år sedan hamnade ACE-studien i skymundan, men idag vet vi att ogynnsamma förhållanden under barndomen kan leda till sjukdom senare i livet. ACE-studien ger oss tio olika typer av påfrestande upplevelser eller kränkningar som en människa som barn kan ha upplevt. ACE-studien har visat att om man har fyra ACE-poäng eller mer ökar risken för att utveckla alkoholism med 700 procent. Det finns också korrealens mellan ACE-poäng och tidig introduktion till alkohol, högre risk för psykiatriska sjukdomstillstånd och drogmissbruk som äldre vuxen (50+ år). För varje extra ACE-poäng ökar utskrivningen av receptbelagda läkemedel med 62 procent.
Genom att använda ACE-poängen kan vi hjälpa våra kunder att förstå orsaken till de strategier, medvetna eller omedvetna, som de använt sig av för att hantera de starka upplevelser de varit med om som barn.
Nyfiket och förhoppningsvis även med medkänsla kan vi närma oss acceptans. Och också förstå hur detta påverkat deras sociala relationer, hälsa och välmående som vuxna.
Nedan listas de tio områden som utgör poäng inom ACE-studien.
Dysfunktion I hemmiljön
- Missbruk
- Förlust av förälder
- Psykisk sjukdom
- Våld i hemmet
- Förälder som suttit i fängelse
Försummelse
- Känslomässig
- Fysisk
Misshandel
- Fysisk
- Psykisk
- Sexuell
KROPPSBASERADE METODER
TAY (som stöd)
Vi erbjuder Kroppsbaserade metoder gratis till alla våra kunder som går som använder våra tjänster. Varför? Jo, för att vi anser att det är viktigt. Kropp och sinne hänger som bekant samman. Och om vi på riktigt ska kunna bli medvetna om vad som stör oss, måste kroppen vara med.
Trauma och ångest ligger inte i de delar av hjärnan som vi logiskt kan ”tänka bort”. För att få tillgång till dessa känslor behöver vi jobba med kroppen. Därför ingår kroppsbaserade metoder i all vår terapi och våra kurser.
Vill du läsa mer om den forskning som styrker teorin om att det måste finnas en länk mellan kroppen och hjärnan för att nå trauma och ångest? Läs här
Vad finns kvar i kroppen efter att något jobbigt hänt oss? Hur känns kroppen när vi inte släpper ut en känsla, utan i stället trycker undan den? Hur kan vi jobba tillsammans med kropp och nervsystem i arbetet med att lära känna vårt autentiska jag?
Med hjälp av bland annat yoga, anpassad för personer som varit med om händelser som stannat kvar i dem, kan belastningen av det som tynger lindras. Utöver yoga får du också tillgång till andra självhjälpsmetoder för att lindra stress och ångest så som så som Tappping och Havening.
”Traumaanpassad yoga grundar sig på principen att kroppen själv kan möjliggöra och underlätta återhämtning med metoder som adresserar obalansen i det autonoma nervsystemet som uppstår vid traumatisk stress och på så sätt bidra till ett ökat inre lugn och trygghet.”
Josefin Wikström, grundare traumaanpassad yoga
MINDFULNESS
Vi erbjuder olika sätt att hjälpa dig vara närvarande i nuet, landa i kroppen och bli medveten om andetagen. För någon passar det bäst att lyssna på en guidad avslappning, för någon annan passar det bättre att genom progressiv avslappning, där vi spänner en muskel och sedan slappnar av dubbelt så lång tid, bättre. Vi erbjuder inte ett sätt som ska fungera för alla, vi hjälper dig finna ditt sätt.
Trauma Tapping Teknik för stressreducering – TTT
Innebär att man ”tappar/knackar” på specifika punkter på kroppen för att lugna
nervsystemet. Vid hög stress kan Trauma Tapping Teknik vara ett effektfullt verktyg att återfå lugnet. Genom att knacka på specifika punkter i en specifik ordning kan vi återfå kontrollen och känslan av lugn inom oss. Det är också ett verktyg som du som klient själv snabbt kan lära dig och använda i din vardag.
HAVENING
Bygger på sensorisk beröring, stryka med handflatorna över områden av kroppen i syfte att neutralisera kroppens reaktioner och betingning i nervsystemet. Havening har en lugnande effekt, likt som beskrivits gällande TTT och är ett alternativ som passar vissa personer bättre.
DET VI SER NÄR VI TITTAR UT
Med den stabila grund du kan läsa om här, skapad av medkänsla, trygghet och autenticitet, tillsammans med alla rum som vi, om du behöver, går in i för en stund – kan vi titta ut från vårt hus och se resultaten, vad som sker när medkänsla, trygghet och autenticitet inte närvarar, eller skillnaden i när de faktiskt gör det.
”Trauma låter så hårt, jag har aldrig tänkt att det är vad jag har. Jag har tänkt att trauma är när man kommit från krig typ. Jag har ju haft det väldigt bra jämfört med människor som varit med om krig. Men nu vet jag att det också kan vara när man inte fått det man borde. Att jag aldrig fått höra att någon älskar mig, eller ens fått en kram. Jag har bara hört att jag är en störig ADHD-unge. Ingen har frågat hur vi hade det där hemma när jag var liten. Det var liksom alltid mitt fel.”
Vad händer med vårt nervsystem, vår anknytning till våra barn och föräldraskapet, vad händer när vi diagnostiserar det som skulle kunna ses som anpassningar vi behövt göra för att överleva eller passa in i vår omgivning? Vad händer när självet inte är med när vi ska praktisera självledarskap. Vad händer när normerna vi i samhället förhåller oss till går mot det som är naturligt för oss och därmed går mot det som är bra för oss? Vad händer om vi inte ser trauma i samhället trots att vi har det framför näsan hela tiden? Fiskarna ser inte vattnet de simmar i, vi hävdar att detsamma gäller de trauman som finns i vårt samhälle – utan att varken synas eller höras.
DET VI SER NÄR VI TITTAR UT
Med den stabila grund du kan läsa om här (länk Grunden), skapad av medkänsla, trygghet och autenticitet, tillsammans med alla rum som vi, om du behöver, går in i för en stund – kan vi titta ut från vårt hus och se resultaten, vad som sker när medkänsla, trygghet och autenticitet inte närvarar, eller skillnaden i när de faktiskt gör det.
Vad händer med vårt nervsystem, vår anknytning till våra barn och föräldraskapet, vad händer när vi diagnostiserar det som skulle kunna ses som anpassningar vi behövt göra för att överleva eller passa in i vår omgivning? Vad händer när självet inte är med när vi ska praktisera självledarskap. Vad händer när normerna vi i samhället förhåller oss till går mot det som är naturligt för oss och därmed går mot det som är bra för oss? Vad händer om vi inte ser trauma i samhället trots att vi har det framför näsan hela tiden? Fiskarna ser inte vattnet de simmar i, vi hävdar att detsamma gäller de trauman som finns i vårt samhälle – utan att varken synas eller höras.
”Trauma låter så hårt, jag har aldrig tänkt att det är vad jag har. Jag har tänkt att trauma är när man kommit från krig typ. Jag har ju haft det väldigt bra jämfört med människor som varit med om krig. Men nu vet jag att det också kan vara när man inte fått det man borde. Att jag aldrig fått höra att någon älskar mig, eller ens fått en kram. Jag har bara hört att jag är en störig ADHD-unge. Ingen har frågat hur vi hade det där hemma när jag var liten. Det var liksom alltid mitt fel.”
Nervsystemet
Vårt nervsystem är en sinnrik skapelse, med flera viktiga uppgifter i kroppen. Nervsystemet verkar som en slags förmedlare mellan kroppens olika delar. Så att allt fungerar. Det är nervsystemet som gör att du kan gå, springa och hoppa. Det styr våra inre organ. Våra sinnen. Och gör att vi kan minnas saker
Enkelt förklarat består nervsystemet av tre delar
- Centra nervsystemet – hjärnan och ryggmärgen
- Perifera nervsystemet – nervtrådar
- Autonoma nervsystemet – kan ej styras med viljan
Autonoma nervsystemet
Konciensia lägger fokus vid den del av nervsystemet som kallas det autonoma nervsystemet (ANS). Det hörs på namnet att det verkar per automatik – utan att vi är medvetna om allt det gör för oss. Det autonoma nervsystemet avgör hur vi ska förhålla oss till en situation. Med hjälp av det som kallas neuroception, läser det av situationen och avgör om vi ska vara trygga eller otrygga.
Neuroception
-Innebär att våra nervsystem pratar och reagerar med varandra. I dagligt tal kallar vi det magkänslan – det vi i många andra sammanhang fått höra att vi inte ska lyssna till, utan att vi borde lägga fokus vid rationellt tänkande, logik och kunskap.
Vi menar att om vi i stället kan vara nyfikna på vad det autonoma nervssystemet försöker berätta för oss, lär känna det och förhålla oss till det, så kan vi må bättre. Inte nog med det, vi kan också kommunicera på ett annat sätt med våra barn, kunder och kollegor om vi kan förstå vårt eget autonoma nervssystem, men också det autonoma nervssystemet hos de vi möter.
Om ditt autonoma nervssystem signalerar fara kommer du att vara otrygg i en situation och därmed reagera och kommunicera därefter. Är du i stället trygg i en situation kommer du …? Precis; reagera och kommunicera därefter. Målet för nervsystemet är att finna trygghet i varje situation och beroende på om det signalerar trygghet/otrygghet kommer det också påverka vår hälsa, psykiskt och fysiskt.
Hur jobbar vi med nervsystemet tillsammans med dig?
Konciensia hjälper dig till trygghet genom somatiskt inriktad terapi och kroppsanpassade metoder, av den enkla anledningen att allt hänger ihop. Det innebär att vi jobbar med kropp och sinne som helhet, med stöd i evidens kring att orsaken till trauma/ångest många gånger ligger djupare inom oss än vad vi ges tillgång till genom enbart samtalsterapi.
Hjärna och kropp måste här tryggas, genom traumaanpassad yoga eller annan kroppsbaserad metod, för att vi ska kunna öppna den dörren inom oss som bär på såren bakom det som gör ont –jämsides med ett tryggt sammanhang för samtal om det som sker.
För att läka, behöver vi läka som en helhet. Det innebär att alla delar av oss behöver läka. Kan det inte finnas delar som mår bra, som inte behöver läka, kanske du undrar? Nej, för att bli hel, behöver alla delar inom oss vara med, genomlysas, mötas, omfamnas och få självmedkänsla. Vissa delar inom dig kommer ha lättare för det, medan andra kräver mer tid, mer trygghet, mer närvaro.
Skillnaden i att bli medveten om vad vi bär på och därmed vad det autonoma nervssystemet reagerar på, är att vi då kan förhålla oss till det och därmed kan välja medvetet. Annars kommer du göra som du alltid gjort, kanske bli besviken på dig själv, belägga dig själv med skuld, skam, ”jag borde vetat bättre”.
Vad händer om du istället ser det som att: ”Fram till idag har jag gjort mitt absolut bästa, med de förutsättningar jag haft och med de anpassningar jag gjort som barn. Fram till idag har jag inte kunnat välja. Men nu har jag ett val. Nu kan jag lättare fatta rätt beslut, oavsett känsla.”
Föräldraskap
Allt vi människor gör, vårt beteende, är beroende på det sammanhang, den kontext, vi befinner oss i. Vi kan till exempel vara drivande i ett sammanhang, men helt passiva i ett annat. Många gånger är dessa strategier något vi utvecklade som barn. Som en adaption, en anpassning, för att skydda anknytningen till vår förälder.
För att förstå varför vi beter oss på ett visst sätt behöver vi stanna upp. Titta och känna inåt för att göra oss medvetna. Se den kontext där beteendet en gång utvecklades. Vad var det som gjorde att jag som liten plötsligt tog på mig allt ansvar? Varför reagerar jag så starkt när mitt barn är ledset? Varför måste allt vara perfekt för att jag ska känna ro?
Varför har jag svårt att visa känslor? Varför tycker jag inte om att leka med mitt barn? Varför blir jag arg när mitt barn beter sig ouppfostrat? Varför skäms jag för mitt barn? Varför tycker jag det är jobbigt när mitt barn vill ha närhet? Vad är det som gör att jag aldrig känner att jag gjort tillräckligt som förälder?
Känner du igen dig i någon av frågorna ovan? Konciensia föräldraskap är ett sätt att nyfiket och med medkänsla titta närmare på hur du förhåller dig till din roll som förälder. Så att du kan ha en underbar relation till ditt barn – och dig själv. En relation där ditt eget sårade barn-jag inte är med och uppfostrar ditt barn. För föräldraskap handlar alltid om föräldern, aldrig om barnet.
Självledarskap
Vi har sagt det förut och säger det igen; självledarskap handlar om självet. Inte om hur andra påverkar dig. Enbart om vad du gör. För att utveckla ett självledarskap krävs nyfikenhet. Vem är du? Vilka delar bär du på? För vi bär alla på olika delar, som en del av ett inre system. Alla våra delar har sin roll, sin uppgift. De har kommit till av en anledning som ofta är god, men ibland utgör de ett hinder som omedvetet gör oss illa.
Genom att möta alla våra delar, som var och en någon gång räddat oss, och skapa en relation med dem i nuet, kan vi uppnå självledarskap. Ett självledarskap där vårt autentiska sanna, vuxna, närvarande-i-nuet-Jag, som leder. I motsats till när vi låter delarna som kommit till genom vår uppväxt som beskydd, ta över, leda och göra oss illa.
Diagnoser
En diagnos berättar om vårt fysiska eller psykiska hälsotillstånd. Den bygger på det medicinska naturvetenskapliga systemet. Men där fattas något. För trots att diagnosen är relaterad till personens
mående och sociala liv nämns det sällan. Än mindre förklarar diagnosen hur detta hälsotillstånd, med dess beteenden och känslor, kom till.
För att läka behöver vi se på oss själva med medkänsla. Vi behöver förstå hur våra beteenden, reaktioner och mönster kommit till. Hur det påverkat oss – och fortfarande gör. Vi behöver förstå varför vi omedvetet valt detta spår en gång i livet.
Utan den förståelsen kommer vi fortsätta att tro att vi är på ett visst sätt, när vi i själva verkat gör på ett visst sätt av en anledning. En anledning god som någon, som räddat oss tidigare i livet. Men som nu ställer till det för oss.
Det normala i dagens samhälle är att vi behöver en diagnos för att få hjälp – men diagnosen hjälper oss inte att förstå orsaken till den. Just därför frågar vi inte om din diagnos. Vi frågar om smärtan bakom.
Normer/naturligt
Det finns många normer som styr våra liv. Som är vanligt förekommande. Och som vi förväntas leva upp till för att bli accepterade. Flickor ska vara duktiga, medan det är ok att pojkar är bråkiga. Kvinnor måste anta ”manliga beteenden” för att göra karriär. Barn ska krama en vuxen, fast barnet egentligen inte vill.
Dessa normer kan kännas pressande, särskilt om vi inte kan identifiera oss med dem. Normer är sällan naturligt, inte heller bra eller hälsosamt för oss. Genom att upptäcka skillnaden mellan norm och naturligt skapar vi det inre lugn vi idag saknar i vår kultur.
Trauma
Trauma kan många gånger uppfattats som något långt bort från en själv, som trauma på grund av krig eller en olycka. På Psykologiguiden.se kan vi läsa: ”Ordet trauma betyder skada. Ett psykiskt trauma är ofta ett resultat av en chockartad och smärtsam upplevelse som skapar så mycket stress och överväldigande känslor att de blir svåra att hantera.”
Vi menar att trauma är våra inre sår som stannar kvar efter en överväldigande händelse. Och att de flesta trauman uppstår i relationer. Som att vi som barn aldrig fick den trygghet och kärlek vi borde fått.
Vårt första trauma är att vi tappar kontakten med oss själva. När vi lär oss att den vi är, inte är ok. Det sätter spår inom oss, och skapar mönster inom oss. Vi följer sedan dessa spår och letar efter dessa mönster i livet, likt ett manuskript. Vi fortsätter göra oss illa i tron om att det är det rätta. Även när magkänslan säger något annat.
Kan du vila i den tanken en stund, känslorna det för med sig; att trauma är det som stannar kvar i oss efter att något överväldigande hänt, eller efter att vi aldrig fått det vi behövt som barn. Eller känns det långt bort?
”Om det känns långt bort, så är det långt bort vi ska gå.” Wretman
Konciensia hjälper dig skapa en trygg relation till dig själv genom medkänsla för dina tankar, känslor och kroppsliga reaktioner.
Anknytning
Behovet som trumfar allt
Det finns ett behov hos människan som trumfar allt. Nämligen det vi kallar anknytning. För att ett barn ska växa upp som en trygg individ med god självkänsla krävs anknytning till minst en person. Om du inte fått uppleva denna starkt känslomässiga relation som barn, är risken stor att du lider av det som vuxen.
Det kommer att märkas i dina relationer. Och i dina grundantaganden om dig själv. Men det lidandet är ingen livstidsdom. Du kan bli fri från kedjorna som binder dig. Medicinen heter medkänsla. Medkänsla för hur du som barn behövde anpassa dig.
Det största hotet ett barn kan utsättas för, är att inte få känna närhet till sin förälder, dess viktigaste beskydd. Att känna närhet är ett naturligt behov, som vi alla har. När kontakten till vår förälder hotas blinkar varningslampan som allra mest. Hela systemet inom oss vet att det betyder livsfara.
Därför reagerar vi som vi gör; I stället för att skuldbelägga föräldern, som inte tillgodosett barnets behov, skuldbelägger barnet sig självt. I tron att det själv gjort fel. Därför anpassar sig barnet till det den tror är rätt, för att återskapa anknytningen till föräldern.
Den anpassningen vi gör, när vi ändrar oss för att passa in, är aldrig naturlig för oss. Den anpassningen följer oss genom livet. Som en definition av vilka vi är. När du med medkänsla kan
ifrågasätta dessa adaptioner, kan du bli fri. Och stå upp för/möta/känna ditt sanna jag utan att kämpa mot det.
Anknytning vs Autenticitet
Anknytningen, behovet som trumfar allt, står i relation till vår autenticitet – vårt sanna jag, vår essens. Det som händer när vi som barn uppfattar risken i att förlora anknytningen till eller tappar distansen till vår anknytningsperson/förälder är att vi släpper taget om vår autenticitet. Vi offrar vårt Själv, för att trygga det som är vår primära överlevnad.
Det är en kamp, men anknytningen kommer alltid gå ur striden som vinnare. Alltid. Som barn kommer jag ge avkall på den jag är, för att minska risken att i någon mening förlora anknytningen till min förälder. Har vi som barn gjort precis det, anpassat oss för att trygga anknytningen, stänger vi av vår autenticitet och förlorar den.
Följden av detta fastnar alltid inom oss som en anpassning till hur och vem vi tror att vi är. Därefter måste vi söka vår autenticitet, vårt sanna jag, trygga den, hålla den varsamt och möta den. Möta den i medvetenhet kring varför du släppte taget, visa dig själv medkänsla för anledningen och därefter kunna välja, om du vill vara autentisk eller ej.
Läka
Meningen med terapi är att bli hel. Att läka. För att läka behöver vi möta tomheten i bröstet, ta reda på vad det är som gör ont. Det gör vi genom att närma oss det som känns långt bort. För där någonstans i barndomen finns ditt sanna jag. Vi behöver uppleva den sanningen, den hundra procent säkra sanningen – den som läker oss.
Det kan du göra när din självmedkänsla är närvarande. Den smärtan du upplever idag, började inte idag. Det du upplever idag började inte med dig, vad hände dig? Att med en inre trygghet uppleva svaren på dessa frågor är att läka